Irland har varit helt fantastiskt, det är ett av de absolut vackraste platserna jag varit på i mitt liv. Allt är så grönt och folket är så gästvänligt. Landet är så vackert att bilresan från Dublin till Portumna var alldeles för kort, hade kunnat sitta i bilen hur länge som helst och bara titta ut - amazing.

Där vi bodde var jättemysigt och paret som hade "Portumna House Bed & Breakfast" var så trevliga, man kände sig verkligen välkommen! Byn, Portumna, var också super och är precis som man vill att en irländsk by ska vara, eller som jag vill i alla fall.

Morgonen efter att vi kommit begav vi oss ut till Flowerhill EQ Center som visade sig vara en av de platser på jorden som verkligen kommit till mitt hjärta. Personalen och ägarparet var så trevliga och hjälpsamma och lika så de andra gästerna, man gick verkligen runt med ett leende hela tiden.

Hästarna var också super och jag hittade två stycken som jag verkligen tyckte om av de sex som jag red, men alla var himla trevliga. De jag gillade bäst hette Wonder Boy och New Man. Wonder Boy red jag varje dag och var en stor grå valack på 15 år. Han var pigg och framåt och till en början ganska stark men så underbar. Hade kunnat ta hem honom direkt. Den andra hästen, New Man, var som hämtad ur mina fälttävlans drömmar. Han var vit med rosa kring ögonen och mulen, jätte pigg och taktade hela tiden eller galopperade på stället men hoppade så himla väl! Riktigt välriden också, kanske inte så konstigt att denna var så fin i och med att det var frun i husets egen tävlingshäst. Hade han varit tillsalu hade jag slagit till direkt, perfekt fälttävlans häst!

Bella fick också rida riktigt fina hästar och då speciellt den sista (som hon red samtidigt som jag red New Man) som hette Beach Wood April. Även denna fruns tävlingshäst och var ganska stark och väldigt framåt men som den hoppade, wow! Kul att Oliver och Kim, som ägarna heter, tyckte vi red så bra att vi fick rida deras super fina tävlingshästar! Man tar verkligen åt sig av en sån sak!

Hela Flowerhill och stämningen där är oslagbar. Det har verkligen allt, hur mycket mark som helst, hur många hinder som helst, hur många fina hästar som helst, hur underbar natur som helst och på det en hur underbar stämning som helst! Man mår verkligen bra där!

Irland är annars ett land som jag verkligen har börjat älska, precis allt där. Vädert vi hade i helgen kunde inte vara bättre heller eftersom vi hade runt trettio grader och sol varje dag. Något man verkligen inte hade förväntat sig med denna resan, men vi klagar inte verkligen inte.

Snarast vill jag åka tillbaka och njuta! Tror verkligen detta kommer bli det ställe jag drömmer mig bort till när det är som tuffast i skolan.

Sen jag var barn har jag drömt om Irland och fast jag aldrig varit där älskat landet! Och vad kan jag säga nu då? Jo, jag rekommenderar verkligen alla att åka dit för ni kommer verkligen bli supernöjda! Helt underbart!

Nu kommer en mycket lång uppradning av bilder, hoppas ni gillar dem. Annars har jag ännu fler på facebook. xoxo

Wonder Boy

Latté

New Man

Man bara dör lite när man ser denna

När man kollar igenom bilderna nu blir man helt nostalgisk... Åh, jag vill tillbaka och det snart. Vem är på?

Åkte till stallet för att rädda Clinne från sitt tjocka vårtäcke och på med tunna sommartäcket för idag har det varit SOMMAR! Äntligen äntligen äntligen!

Där efter skolan och ha engelska sen geografiprov, gick bra så jag är nöjd.

Stallet igen och rida och fixa prinsen, red ut en långis på honom eftersom han aldrig slutade busa! Haha, underbara häst även om man blir lite trött ibland. Haha. Han är verkligen världens bästa! Kvar i stallet till kvart över nio för att fixa och mysa, skulle kunna stanna i stallet hela natten också för det är där jag verkligen mår bra. Där jag känner mig som lyckligast.

Nu är jag hemma och har ätit, måste börja plugga och känner jag mig själv rätt så kommer jag ge-mig-fan på att det ska bli klart och sitta uppe hela natten lång.

Nä, nu får jag börja men i alla fall SOMMAREN ÄR HÄR! xoxo

29 maj - Gymnasietävling, Vellinge Hästsportförening. 110cm.

2 juni - Åsbo Ryttarförening. LA:6.

6 juni - Sösdala Lantliga Ryttarförening. LA:6 och MSVB:2.

13 juni - Gärds Ryttarförening. LA:6 och MSVB:2

It's not a shame falling down, it's a shame not rising

Hur ska vi annars beskriva dagen idag? Hmn... REGN! Det har alltså regnat hela långa dagen. Hästarna har inte kunnat vara i hagen och det har varit kallt så in i helvete. Är det så här maj ska vara? Va? Jaja, ju sämre väder i maj ju bättre sommar i alla fall.

Fick bli en genom körare i ridhuset idag och prinsen var så fin! Riktigt lösgjord i slutet! Tror det är träning i torsdags för Monica och hoppningen igår som tillsammans är super för honom. Tävling imorgon så jag är riktigt laddad!

Annars har dagen bestått av att ta det lugnt och plugga. Usch, jag är så himla trött på skolan just nu... Sommarlovet kommer alltså inte en enda dag för sent!

Igår var vi på Strandbaden på kvällen och hade kul, eller ja inte alla kanske (internt). Men ändå en lyckad kväll med goa vänner!

Nu ska jag gå igenom dressyrprogrammen en sista gång och sen krypa till kojs.

Love peace and understanding. xoxo

RUBICIA

f. 2008-05-12

Rubinrot - B Malacia - Robin

äg. Johan Wessner

uppf. Nedernäs stuteri

Nu har det varit länge sedan jag skrev senast men jag kan lova att det har hänt väldigt mycket där mellan. Jag har nämligen tillsammans med min mamma, Monica och Örn varit i Tyskland, närmare bestämt Verden.

Ska försöka att inte göra detta till ett inlägg lika långt som Kinamuren, för det hade jag kunnat, utan jag ska försöka sammanfatta det hela. Och för att göra det behövs det behövs det egentligen bara ett ord - fantastiskt!

Det är en dröm som jag har haft hela livet, som jag drömt om varje natt. En dröm som jag suttit och dag drömt om precis varje dag. Om denna dröm någon gång skulle bli verklighet så skulle jag vara så tacksam över hela min själ som man bara kan bli. För jag vill, jag vill det mer än någonting annat.

Verden var alltså helt oslagbart. Jag har ridit så det rykt om öronen, hur många hästar som helst. Jag har ridit hästar som jag aldrig skulle sitta upp på igen, jag har ridit hästar som jag tyckt var jättefina och jag har ridit några hästar som jag aldrig kommer att glömma. Det var speciellt fyra stycken... Tre stycken från aktionen, tre som vi bjöd på men inte fick. Den första var nummer 30, We Love You, en väldigt fin häst med bra gångarter, stor ridbarhet och en väldig utstrålning. Den andra var nummer 70, Let's Go, en häst som trots att den inte hade samma kvalitéer som de andra kom till mitt hjärta. Han är grå och hur gullig som helst, men det var inte det som gjorde det där lilla utan det var kopplingen mellan oss. Det kändes helt ärligt som han valde mig. För att slippa att låta allt för sentimental så går vi över på häst nummer tre alltså nummer 75, Serafina, en fantastiskt fin häst som hade precis allt, grym gång, grym ridbarhet och en jäkla skalle. Väldigt tråkigt att vi inte fick med oss henne hem för hon hade passat perfekt... Men ibland är det så, det var helt enkelt inte meningen. Den sista hästen provade jag inte på aktionen utan det gjorde vi hos en kille en bit därifrån. Det var en stor vacker kolsvart häst som för mig fortfarande sitter kvar på näthinnan. Hijacker hette han och hade en väldig ridbarhet. Väldigt underbar att rida! Minuset är att han inte hade de allra flashigaste gångarterna... Men vi får se, 30 och Hijacker är två möjliga blivande "Johan hästar" så vi får se hur det hela slutar.

Dagarna i Verden återspeglades såklart av samma saker, hästar, men vi hann även göra mycket annat och på ren skånska har vi haft det jävligt kul! Det är en resa jag aldrig kommer glömma, en resa som jag alltid kommer minnas som resan då jag insåg vad jag verkligen ville göra med mitt liv. Och det känns så bra och är på sätt och vis en viss lättnad för nu är där ett mål, ett mål att sikta mot.

Det finns många som besöker aktion efter aktion efter aktion och jag förstår dem för det är absolut bland det roligaste jag gjort. Jag och mamma kommer, såklart, bli stadiga aktionsmänniskor.

Jag hoppas ni fick en liten tjing om hur min fantastiska fyra dagars helg har varit och jag skulle byta den mot hur många Falsterboveckor som helst, ingen hästmässa kan slå detta.

Tack Monica och Örn för att ni hjälpt oss så mycket som ni gjort och för att ni är två underbara människor. Ni ska veta att vi uppskattar er väldigt mycket. Tack!

Nu måste jag sova och jag kan inte skriva mer för jag blir helt skakis och i extas när jag tänker på mina drömmar, mina mål. Jag vill det så mycket, snälla gud hjälp mig? xoxo

rosa möter blålila

de lata smoothie dagarna har börjat

the lazy smoothie days has begun

les jours smoothie paresseux a commencé

ja, ni fattar

U N D E R B A R T

Var i stallet under förmiddagen med daddy och red ut Clinne, konditionstränade och han skötte sig utmärkt!

Sen jag kom hem har jag legat i solen och göttat och nu ska jag ta mig i kragen och gå in i duschen för att förhoppningsvis åter uppväcka min inte lika skabbiga sida.

Skriver mer sen. xoxo

Ingen tävling imorgon alltså, inte lönt. Kommer inte kunna rida ordentligt och känner sån press på mig själv att allt kommer bli pannkaka.

Får istället ladda till Ringsjön om två helger där det blir en LA:6 och en antingen MSVB:2 eller MSVB:4, har inte bestämt mig än.

I alla fall så blir det en lugn filmkväll idag också med chips på ovanvåningen och med ljudet av min brushas kompisar på nedanvåningen, kill me?

Ser fram emot morgon dagen och hoppas den blir jäkligt mycket bättre.

Over and out. xoxo